2024 – farornas år

Inte på länge har vi vid nyåret stått inför så stora faror och osäkerheter.

2024 är det stora valåret. Någon har räknat att det rör sig om cirka 25. Antalet möjliga utfall är mycket stort och antalet kombinationer som grund för scenarioskrivning nästan oändligt. Alla val är givetvis inte lika viktiga. Taiwan inleder – vinner den pro-kinesiska falangen eller den frihetliga? Vad gör Kina i det ena eller andra fallet? I USA handlar det om demokratins framtid och landets splittring; för oss manifesterat i den transatlantiska länkens framtid inklusive stödet till Ukraina. Med Trump vid makten kanske den franska drömmen om strategisk autonomi MÅSTE förverkligas – hur nu det ska gå till. EU-valet handlar EUs framtid – prioritera regleringar eller konkurrenskraft? Fortsatt stöd till Ukraina eller appeasement? Ryssland nämner jag inte eftersom alla vet att det inte är fråga om ett fritt val.

Kriget i Ukraina har snart pågått i två år. Fronten verkar ha stelnat men det finns fortfarande dynamik såväl i luften som till sjöss för att inte tala om informationskriget. Många tror att Putin vill vänta ut en trolig Trump-seger. Ryssland har fått enorma förluster men har också uppenbarligen lärt sig en del. Efter någon tid av återupprustning kommer Ryssland att bli farligare än någonsin. Rysk hybridkrigföring mot väst pågår. Desinformation och propaganda spelar en stor roll. Tyvärr har denna psykologiska krigföring en klangbotten i vissa kretsar som nu börjar tala om förhandlingar. Men vad ska det förhandlas om? Både Ryssland och Ukraina har absoluta mål. Men alla vet att det är Ukraina som förväntas göra avkall på sina intressen. München 1938 all over again! Samtidigt har Putin varit tydlig med vad han vill – ett kulturkrig mot Väst samt återupprättandet av det ryska imperiet och/eller USSR. I vår del av världen är det säkerheten för Finland, Baltikum, Polen, Moldavien, Armenien och Georgien det handlar om.  Någon  ”fredlig samlevnad” är mot denna bakgrund knappast möjlig även om det stora kriget förhoppningsvis kan undvikas.

Kriget i Gaza och konflikten mellan Israel, Palestina och Iran får knappast heller någon lösning. Hamas ledare kan kanske dödas men inte dess ideologi. Bosättarna kommer inte att ge upp Västbanken. Båda sidor vill ha EN stat – Palestina från Jordan till havet respektive Israel från havet till Jordan. Kriget har också skapat en djupgående schism dels mellan ”the Global South” och väst dels inom väst där allt fler vänder sig mot den israeliska krigföringen och glömmer att dödandet av palestinier inför världens kameror var Hamas cyniska avsikt.

Kriget har nu spillt över – eskalerat horisontellt – till Röda havet i och med iranskstödda Huthis angrepp mot sjöfarten. Ett resultat är att somaliska pirater åter börjat röra på sig. Det finns här en klar risk för eskalering vertikalt även om såväl väst som Iran visar prov på återhållsamhet. Härtill kommer hotet mot Europas ekonomi med risk för en recession lagom till EU-valet. För att inte tala om risken för Egyptens ekonomi och tänkbara konsekvenser!

Vi har redan berört Kina och Taiwan. Få tror att Kina är moget att anfalla Taiwan i närtid men att detta land ska införlivas i Kina är ett absolut mål för Xi. Vad gör Europa åt det?

I Nordeuropa väntar Sverige fortfarande på fullt medlemskap i Nato. Hur länge till? När måste en plan B tillgripas? Vilka blir konsekvenserna av ett fortsatt utanförskap givet Sveriges geopolitiska läge vis-à-vis Finland och Baltikum?

Utvidgningen av den strategiska arenan har ytterligare bekräftats under 2023. Den maritima domänen innefattar nu tydligt havsbottnen efter attentaten mot svensk, finsk och estniskinfrastruktur i Östersjön. Elon Musks Starlink är en representant för the New Space vilket tvingar staterna att skaffa sig kapacitet att åtminstone följa vad som händer där uppe. Cyberkriget är förvisso inte nytt men året har visat på en intensifiering av detta. Slutligen har drönarna nu på allvar införlivats i krigföringen på marken, i havet och i luften.

Klimatkrisen blir allt viktigare – jag tittar just nu, den 2. Januari, ut genom fönstret på gröna alpängar!  Man tycker att, givet att denna fråga berör hela jordens befolkning, det borde vara möjligt att hitta en lösning och skapa rejäl handlingsplan. Men kortsiktiga politiska och ekonomiska intressen trumfar över de gemensamma och mer långsiktiga intressena; som vanligt.

Migrantkrisen är av stor betydelse för den europeiska politiken inte minst mot bakgrund av Europa-valet. Det är så lätt att skylla alla våra problem på migranterna! Som vi samtidigt behöver givet att vi kan få dem i arbete. Få frågor är så emotionellt laddade som denna! Samtidigt vet vi av historien att det inte går att hindra människor att försöka finna en bättre framtid annorstädes när denna förvägras dem hemma.

Ovanpå allt detta kommer risken för en Black Swan; en stor strategisk överraskning som kastar det mesta på ända.

Si vis pacempara bellum!

Gott Nytt År!

Cela pourrait aussi vous intéresser:

 

Om Militär Diplomati och Strategisk Signalering[1][2] Resumé The world moves between peace and war, in a state of varying degrees of tension. In this state,

Lire plus »